gatans barn

Jag är fortfarande kvar på mitt hostel som heter Camera. Det är lite filminspirerat och lösenordet till det trådlösa nätverket är inte helt överranskande "Spielberg". Jag är lite orolig för hur jag ska ta mig härifrån, så det är därför jag har dröjt på det hela. Jag känner mig vilse och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen imorgon när jag checkar ut. Jag funderar på att istället för att ta något transportmedel så tänkte jag att jag skulle börja vandra runt i Europa istället. Det kan kanske vara en aning farligt, men visar man bara respekt mot folk man möter så tror jag att man kan bli väl omhändertagen. Väldigt naiv tanke - jag vet - men hoppet är det sista som sviker en, brukar man väl säga? Jag måste bara be om ursäkt för alla stavfel i förra inlägget. Vanligtvis så är jag väldigt noga med att stava rätt och korrigera alla stavfel, men nu bryr jag mig inte. Har knappt någon energi kvar. Men imorgon bär det av mot en ny destination. Jag har fortfarande inte hunnit hitta en kamera. Jag hoppas på att lösa det lilla problemet ganska snart, för jag vill gärna - för min egen del också - dela med mig av min resa i bilder med er. Men det har inte hänt så mycket. Warszawa är en väldigt bullrig stad där invånarna inte alls är speciellt välkomnande. De tittar på en och man läser av de ganska kvickt att de egentligen inte vill ha dig där. Men det finns ett stort jävla hus som man ser från centralen - från alla centrala platser för den delen också - som är otroligt vackert. Sjukt jävla högt, gammalt och historiskt. Jag är för oallmänbildad för att veta vad det huset heter, men jag blir inte förvånad ifall det är en 1000 år gammal katolsk kyrka. Otroligt vacker.

Åt en macka på Subway igår som kostade nära 70:- och jag blev en aning paff efteråt. Inte ens i Sverige är mackorna så jävla dyra. Men tar man extra allt på mackan så antar jag att man får skylla sig själv en aning. Jag måste dock härifrån imorgon. Ut från Polen. Jag klarar inte det här landet längre. Så tills dess......

"Daniel", Resenär